torsdag den 18 juli

Medborgaren

Medborgaren gavs ut för första gången år 1920, som månadsblad för Allmäna valmansförbundet. Det gör den till en av landets äldsta partitidningar.
Idag är Medborgaren Moderata samlingspartiets partitidning.

torsdag den 18 juli

torsdag den 18 juli

Publicerad 15 Apr 2019

Dousa: Så kan vi bryta det etnifierade utanförskapet

Benjamin Dousa, ordförande för MUF, menar att Sverige idag har en etnifierad underklass. För att den inte ska bli bestående föreslår han ett antal reformer, i en rapport som idag släpps på Timbro. Det handlar bland annat om att kommuner ska bli skyldiga att ställa krav på motprestation på bidragstagare, sänkt skatt på låga inkomster och mer av katederundervisning samt förlängd skoltid för lågpresterande elever.

I rapporten, ”Utanförskap över generationerna”, beskriver Moderata Ungdomsförbundets ordförande, Benjamin Dousa, att det finns saker som talar för att risken för att utanförskap går i arv, ökar. Barn ärver i högre grad än tidigare föräldrarnas arbetslöshet, bidragsberoende och kriminalitet.

Barn vars föräldrar haft långvarigt ekonomiskt bistånd, löper stor risk att själva få ekonomiskt bistånd i framtiden. Barn till föräldrar i bidragsberoende har också i genomsnitt sämre resultat i skolan, hoppar av gymnasiet i större utsträckning och löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Utanförskapet i samhället har också, enligt Dousa, de senaste åren ändrat karaktär. De senaste årens stora flyktinginvandring, kombinerat med höga trösklar, och få vägar in till arbetsmarknaden, har gjort att många invandrare idag är arbetslösa.

Benjamin Dousa lämnar i sin rapport ett antal förslag på konkreta reformer för att inte denna etnifierade underklass, ska bli bestående:

  1. Krav på motprestation för bidragstagare

Benjamin Dousa pekar i sin rapport ut Solna, Växjö och Sundbyberg som tre framgångsrika exempel på kommuner som bedrivit en restriktiv bidragspolitik, med imponerande resultat. En gemensam nämnare för dessa kommuner är att de har ställt krav på att bidragstagare ska delta i insatser mellan 8-17 varje dag. Benjamin Dousa pekar också ut att kommunerna kan ha särskilda utredare som utreder bidragsfusk, och gör hembesök för att upptäcka oegentligheter.

– Sverige när det fungerar som bäst lyckas kombinera hög tillväxt och mycket social rörlighet, men nu ser vi barn till föräldrar i bidragsberoende som föds med helt andra förutsättningar. Vår bidragspolitik borde präglas mer av tough love, för att ställa krav och ha förväntningar är att bry sig. Det behövs reformer på nationell nivå, men här kan även kommunpolitiker göra stor skillnad, säger Benjamin Dousa,

  1. Katederundervisning och förlängd skoltid för lågpresterande elever

Benjamin Dousa vill att ett särskilt program likt amerikanska KIPP-programmet där socialt utsatta barn får gå i en skola som präglas av ordning och reda och höga krav på eleverna, bör tas fram för utvalda förortsskolor i Sverige.

I rapporten föreslår han också en ökad kontroll av skolors pedagogik. Trots att forskning visar att traditionell katederundervisning, stark lärararauktoritet och hierarkier är det bästa sättet att förmedla kunskap på, väljer en del skolor det rakt motsatta, skriver han i sin rapport.

Dousa föreslår också att lågpresterande elever ska få förlängd skoltid, genom sommarskola eller fler timmar varje vecka.

– Så mycket som trettio till fyrtio procent av ett barns klassresa kan förklaras av skolan. Vi vet också att tydliga hierarkier, traditionell katederundervisning och lugna skolmiljöer höjer kunskapsprogressionen, allra mest för nyanlända och lågpresterande barn. Ändå har vi haft en skolpolitik som i många år gått rakt emot evidens, säger Benjamin Dousa.

  1.  Sänkt skatt på låga inkomster

Benjamin Dousa skriver i sin rapport att det har funnits en tendens i borgerligheten att uppfinna nya reformer, trots att man vet vad som funkar, nämligen sänkta skatter på låga inkomster. Bara i Sverige beräknas ett jobbskatteavdrag ha skapat mellan 86 000–165 000 nya jobb, framför allt för grupper med begränsade språkkunskaper, utbildningsbakgrund och låg sysselsättning.

– I svensk borgerlighet har det funnits ett behov av att uppfinna nya politiska reformer med nya namn och slogans, samtidigt som vi vet att sänkt skatt på låga inkomster fungerar. Det är ett uttjatat moderat mantra att det ska löna sig mer att jobba än att leva på bidrag, men det bästa med mantrat är att det faktiskt fungerar och skapar nya jobb. Det får vi inte glömma, avslutar Benjamin Dousa.