onsdag den 21 augusti

Medborgaren

Medborgaren gavs ut för första gången år 1920, som månadsblad för Allmäna valmansförbundet. Det gör den till en av landets äldsta partitidningar.
Idag är Medborgaren Moderata samlingspartiets partitidning.

onsdag den 21 augusti

onsdag den 21 augusti

Publicerad 15 Jan 2019

Granskning av överenskommelsen med Löfvenregeringen

I dag arrangerade Gunnar Strömmer, partisekreterare, och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, en pressfika i riksdagen för att prata om Moderaternas syn på överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. 

Inledningsvis berättade Gunnar Strömmer om de förhandlingar som varit mellan Moderaterna och framförallt Centerpartiet, men som också först transparent inför Liberalerna. Han berättade att några sakpolitiska förhandlingar inte förts mellan partierna, på begäran av C och L. Men det ska inte tolkas som att Centerpartiet och Liberalerna inte skulle kunna ha fått gehör för politiska krav.

”Vi har varit öppna för rejäla politiska förhandlingar under den här resan. Centerpartiet och Liberalerna har explicit inte velat ha några sådana förhandlingar, inom ramen för den diskussion som ledde fram till utkastet till överenskommelse mellan Allianspartierna.”

Centerpartiet och Liberalerna blir stödpartier till vänsterregeringen

Partisekreterare, Gunnar Strömmer, var glasklar med att den nya uppgörelsen mellan dessa partier innebär att Centerpartiet och Liberalerna nu blir stödpartier till vänsterregeringen, givet att den tolereras av riksdagen på fredag.

”Det håller inte att hävda att man är ett oppositionsparti. Centerpartiet och Liberalerna kommer vara en del av regeringsunderlaget, till den vänsterregering som kommer ledas av Socialdemokraterna.”

Vänsterpartiet får nu det inflytande som de inte skulle få

I överenskommelsen som Centerpartiet och Liberalerna röstat ja till, så framgår det uttryckligen att Vänsterpartiet inte ska ges något politiskt inflytande i Sverige den kommande mandatperioden.

”När det sedan var dags för pressträffar i samband med talmansrundan så började Löfven luckra upp denna formulering. Även Jan Björklund som hela tiden talat om att V ska stängas ute, började nu tala om att minimera V:s inflytande. Vilket kan betraktas som en retorisk glidning.”, sa Gunnar Strömmer.

Vänsterpartiets krav handlar inte endast om att ha möjligheten att respekteras i riksdagen, exempelvis att få sitta med i parlamentariska utredningar. Deras krav handlar också om politikens innehåll, betonade Gunnar Strömmer.

”Sjöstedt ställde krav på förhandlingar – och fick omedelbara förhandlingar med Löfven. Han vill försäkra sig om att få inflytande över politikens utveckling de kommande åren. Han har dessutom ställt krav på att de reformer Vänsterpartiet drev igenom förra mandatperioden ska fredas.”

Låga eftergifter för Löfven – två tredjedelar av överenskommelsen finns det redan en riksdagsmajoritet för

Elisabeth Svantesson började sin presentation, på pressfikat, med att konstatera att det finns en tydlig vinnare på överenskommelsen.

”Vinnaren är Stefan Löfven. Han får vara statsminister i en rödgrön regering och han har lyckats splittra Alliansen.”

Överenskommelsen mellan partierna består av 73 förslag. Moderaterna har granskat förslagen och kan dra slutsatsen att två tredjedelar av förslagen finns det redan en riksdagsmajoritet för. Det vill säga att Löfven har gått med på krav från C och L, som han visste att de hade kunnat driva igenom i riksdagen ändå.

”Stefan Löfven visste mycket väl att de förslag han själv inte gillar, finns det en majoritet för i riksdagen. Eftergifterna blir ganska små från hans sida, då han vet att politiken i mångt och mycket ändå kommer att genomföras”, sa Elisabeth Svantesson.

Långt ifrån alla förslag i överenskommelsen kan genomföras direkt. De flesta ska utredas, och många ska utredas länge. Det är regeringen som tillsätter utredningar och förfogar över utredningarnas tidsplan, vilket gör att Stefan Löfven kan dra detta i långbänk.

”Dessutom vet Stefan Löfven att det är regeringen som styr utredningsmakten och håller i taktpinnarna när det gäller utredningarna. Det riskerar nu att bli en utredningsdimma – med de trettio utredningar som ska tillsättas som ett resultat av överenskommelsen, påpekade Elisabeth Svantesson och fortsatte:

”Min erfarenhet av att förhandla med Socialdemokraterna, efter exempelvis Migrationsöverenskommelsen, var att de delar som Socialdemokraterna brann för, till exempelvis Anvisningslagen, genomfördes i hast, medan andra delar av överenskommelsen fortfarande inte är genomförda. Socialdemokraterna var ovilliga att genomföra vissa delar av överenskommelsen och såg då till att försena dessa.”

Elisabeth Svantesson var också tydlig med att politik inte är kohandel. Borgerlig politik drivs bäst av en borgerlig regering – inte av en Socialdemokratisk regering som ägnat år att bekämpa denna politik.

”Nu ska Stefan Löfven genomföra förslag, som han har lagt ner tid, kraft och energi på att motarbeta. I synnerhet i valrörelsen, men även innan dess.”

Överenskommelsen kostar minst 60-65 miljarder

Moderaterna har räknat på vad överenskommelsen mellan dessa partier skulle kosta. Cirka 60-65 miljarder, lågt räknat, och då har man inte räknat med kostnader för Norrbottniabanan och höghastighetsståg.

”När jag läser överenskommelsen, som innehåller bra förslag och en hel del dåliga förslag, så ser jag den som en önskelista från fyra partier där ingen riktigt tagit ansvar för helheten, sa Elisabeth Svantesson och tillade:

”Sedan 90-talet, har vi inte haft en regering som intecknat så mycket av reformutrymmet i början av mandatperioden. Då ska vi komma ihåg att sannolikheten att vi kommer in i en lågkonjunktur i slutet av den här mandatperioden är stor, då kommer en del av de här sakerna inte kunna geomföras, alternativt så kommer man få blåsa på med stora budgetunderskott.”

Vanliga löntagare prioriteras bort

Värnskatten slopas också med överenskommelsen. Det är den extra skatt på fem procent som de som tjänar över 58 500 kronor i månaden behöver betala. Elisabeth Svantesson är dock kritisk till att man endast tar bort värnskatten, och inte sänker skatten för vanliga löntagare.

”Vi är väldigt öppna för att ta bort värnskatten. Men att ensidigt göra det och inte fortsätta sänka skatten för låg-och medelinkomsttagare tror vi är relativt dåligt. Det måste vara så att vanliga löntagare känner att här finns det något för dem.”