onsdag den 19 september

Medborgaren

Medborgaren gavs ut för första gången år 1920, som månadsblad för Allmäna valmansförbundet. Det gör den till en av landets äldsta partitidningar.
Idag är Medborgaren Moderata samlingspartiets partitidning.

Meny

Om Medborgaren

Mörbylånga kommun: ”Äpplet” ska bli Sveriges bästa äldreboende

Mörbylånga kommun: ”Äpplet” ska bli Sveriges bästa äldreboende

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Tipsa oss!

Mörbylånga kommun: ”Äpplet” ska bli Sveriges bästa äldreboende

Mörbylånga kommun: ”Äpplet” ska bli Sveriges bästa äldreboende

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Donera

Mörbylånga kommun: ”Äpplet” ska bli Sveriges bästa äldreboende

Mörbylånga kommun: ”Äpplet” ska bli Sveriges bästa äldreboende

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Kontakt

Mörbylånga kommun: ”Äpplet” ska bli Sveriges bästa äldreboende

Mörbylånga kommun: ”Äpplet” ska bli Sveriges bästa äldreboende

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Om cookies

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Integritetsskydd

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i Agenda på söndag

onsdag den 19 september

onsdag den 19 september

Publicerad 22 Aug 2018
Av: Karin Enström och Jonas Jacobsson Gjörtler

Moderat kritik mot regeringens passivitet om Brexit

Regeringen har under lång tid uppvisat en anmärkningsvärd passivitet när det gäller viktiga framtidsfrågor för EU, inklusive det brittiska utträdet. Ett tydligare och mer offensivt agerande skulle bidra till att både skapa bättre förutsättningar för själva utträdet och öppna upp för nya samarbetsformer därefter. Vi är övertygade om att det går att åstadkomma utan att skada EU-sammanhållningen.

Att Brexit i grunden är dåligt för Sverige är enligt vår bedömning otvivelaktigt. Men det betyder inte att allt måste målas i svart. Vi måste försöka att även se möjligheter och göra vad vi kan för att både minska risker och skapa nya möjligheter i den givna situationen.

Det skrivs sällan i klartext, men mellan raderna i EU:s olika uttalanden går att tyda en vilja bland vissa medlemsstater att markera mot britterna. Genom att statuera exempel vill man visa för andra länder att straffet blir hårt för den som dristar sig till att lämna gemenskapen. Ett sådant förhållningssätt är kontraproduktivt och riskerar att ytterligare skada relationerna och samtidigt sänka förtroendet för EU. I stället för att straffa britterna måste ansatsen vara att åstadkomma överenskommelser som är så gynnsamma som möjligt för alla inblandade.

I EU:s riktlinjer för förhandlingarna pekar man på att icke-medlemsländer inte kan åtnjuta samma förmåner som ett medlemsland – att man inte ska kunna ”plocka russinen ur kakan”. Det är förvisso delvis sant – inte minst är det ju uppenbart att ett icke-medlemsland inte deltar i besluten. Men å andra sidan är det ett faktum att andra länder har avtal med EU med olika former av specialvillkor. Det gäller exempelvis Norge, Schweiz och Kanada. Vi får inte låta frustration över britternas utträde leda oss fel. Villkor som kan vara till gagn både för Storbritannien och EU får inte blockeras utifrån en påstådd princip om att specialvillkor inte skulle vara tillåtna, när någon sådan princip inte finns.

EU bör inte krångla om symbolfrågor. Ett konkret exempel är satellitnavigationssystemet Galileo. Britterna har bidragit med stort kunnande men hotas nu av att kopplas bort från projektet eftersom de efter utträdet påstås vara en ”säkerhetsrisk”. Agerandet är onödigt och kontraproduktivt. EU:s signal borde vara den motsatta; självfallet ska vi hitta ett sätt att färdigställa detta gemensamma projekt till nytta för alla inblandade.

Bland de större och viktigare frågorna finns säkerhetspolitiken. Här är det viktigt att säkerställa goda möjligheter till fortsatt samarbete, då det för närvarande inte finns särskilt bra öppningar för samarbete med tredjepartsländer. Och till skillnad från inre marknadsfrågor, där det nu finns framförhandlade övergångsregler, så faller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på utträdesdagen, om inget annat har framförhandlats.

Ett konkret exempel är att britterna inte längre får leda EU:s snabbinsatsstyrkor, vilket är olyckligt eftersom britterna är väl lämpade. Frankrike har tagit fasta på detta och har tillsammans med Storbritannien och sju andra länder tagit initiativ till European Intervention Initiative (EII), ett nytt samarbete kring en snabbinsatsstyrka som möjliggör Storbritanniens deltagande även efter utträdet ur unionen. Detta initiativ borde Sverige definitivt vara en del av – men återigen tycker regeringen ingenting och Sveriges engagemang i Europa förblir passivt.

Den svenska regeringen borde markera att den övergångsperiod som löper till och med december 2020 vid behov ska kunna förlängas. Det ligger i vårt intresse att EU är så flexibelt som möjligt så att ett avtal kan ros i hamn, trots allt arbete som återstår under tiden till mars 2019.

Även vid sidan av de direkta utträdesförhandlingarna finns det mer att göra för att knyta tätare band med Storbritannien. Britterna betraktar sig själva som en del av Nordeuropa och skulle exempelvis med fördel kunna ingå i en mer utvecklad form av det nordisk-baltiska samarbetet. Vår bedömning är att britterna skulle vara positiva om möjligheten ges.

Vi vet också att Storbritannien nu skapar en särskild koordinationsgrupp avseende Rysslandsfrågor för att kunna verka mellan de ”stuprör” som finns i de brittiska offentliga systemen, liksom i de svenska. Här borde vi kunna utveckla ett starkt samarbete.

Att lämna EU är en komplicerad process men en ”hård Brexit” måste undvikas. Vi är övertygade om att med rätt förhållningssätt kan skadorna av det brittiska utträdet minskas. Det vore bra för alla – inte minst för Sverige. Just därför vore det önskvärt med större tydlighet och ett ökat engagemang från den svenska regeringen.

Jonas Jacobsson Gjörtler, utrikespolitisk talesperson (M)

Karin Enström, gruppledare i Riksdagens EU-nämnd (M)

Av: Karin Enström och Jonas Jacobsson Gjörtler