fredag den 20 september

Medborgaren

Medborgaren gavs ut för första gången år 1920, som månadsblad för Allmäna valmansförbundet. Det gör den till en av landets äldsta partitidningar.
Idag är Medborgaren Moderata samlingspartiets partitidning.

fredag den 20 september

fredag den 20 september

Publicerad 13 Mar 2019

Moderaternas eftervalsanalys – det behöver partiet förbättra

I dag presenterades Moderaternas eftervalsanalys. En grupp, under ledning av Mats Green, har analyserat Moderaternas framgångar och förbättringsområden sett till valresultatet. Deras främsta slutsatser är att Moderaterna måste arbeta för att stärka sitt förtroende, värna sin förening av liberalism och konservatism samt stärka partiets inre organisation.

Moderaternas partistyrelse tillsatte i augusti 2018 en arbetsgrupp, som fick i uppdrag att utvärder Moderaternas valrörelse och valresultatet på kommun, landstings och regionivå, i valet 2018. Uppdraget handlade både om att peka ut vad som gick bra, mindre bra, samt lämna konkreta rekommendationer som kan ligga till grund för nästa valrörelse, både när det gäller politikutveckling och organisation.

Mats Green, riksdagsledamot från Jönköping, har varit ordförande i arbetsgruppen. Förtroendevalda – nationellt, lokalt och regionalt, och från landets olika delar – har varit representerade i gruppen tillsammans med ordförandena för MUF, Moderatkvinnorna och Moderata Seniorer samt entreprenören Peje Emilsson och medarbetare från partiets riksorganisation.

– I högre utsträckning än någon annan eftervalsanalys i modern tid har denna behövt handla lika mycket om framtiden som om historien. Bakom oss har vi nu den mest turbulenta mandatperioden under efterkrigstiden. Sveriges politiska landskap och politiska ”naturlagar” har radikalt förändrats under senare år, och det märks i valresultatet och i valets efterbörd. Vi har velat fånga vad det betyder för Moderaterna i framtiden, säger Mats Green.

Eftervalsanalysgruppens arbete

Eftervalsanalysgruppen ville ge så många som möjlighet, i partiet och dess närhet, att komma med idéer, synpunkter och reflektioner i arbetet. Det har resultaterat i 8000 inspel från medlemmar, förtroendevalda och tjänsteman. Utöver detta har Demoskop genomfört en eftervalsundersökning, med 4000 svarande, och dessutom tagit del av liknande mätningar som gjorts av Moderaternas förbund ute i landet. I analysarbetet har eftervalsanalysgruppen också använt sig av offentlig statistik såsom väljarbarometrar, sakfrågemätningar, Valu och SCB:s partisympatimätning.

Sju händelser hade stor påverkan för valutgången

I eftervalsanalysen lyfts sju händelser fram, från mandatperioden 2014-2018, som bedöms ha haft stor betydelse för utgången av valet 2018 och som i allt väsentligt fortsätter att påverka Moderaterna. Det handlar bland annat om decemberöverenskommelsen, migrationkrisen 2016 och Anna Kinberg Batras presskonferens i januari 2017.

– Vi har inte begränsat oss till den gångna mandatperioden och väljarströmmar mellan 2014 och 2018 års val, utan har velat sätta in valet och Moderaterna i ett större och mer långsiktigt perspektiv och sammanhang, säger Mats Green.

Eftervalsanalysens slutsatser

Inför valet 2018 hade Moderaterna tre huvudsakliga mål: att bilda en ny alliansregering, att ingå i fler styren lokalt och regionalt samt att göra ett bättre valresultat än 2014. Moderaterna nådde ett av dessa tre mål, att ingå i fler alliansstyren i kommuner och regioner, men misslyckades med de övriga två.

Eftervalsanalysgruppens har dragit tre huvudslutsatser:

  1. Moderaterna bör bejaka sitt liberalkonservativa idéarv

–  Moderaterna har i alltför hög utsträckning låtit andra politiska partier, till både vänster och höger, definiera framför allt den konservativa delen av vårt idéarv och därigenom bitvis tvingat oss till defensiva hållningar, menar Mats Green.

–  Moderaterna behöver ytterligare förstärka och utveckla det moderata frihetsbudskapet och dess relevans i allt från bejakandet av individens självbestämmande och integritet, olika livsstilssituationer och livsstilar till förutsättningar i utanförskapsområden och landsbygdens villkor, fortsätter Mats Green.

2. Partiledningen och partiets viktigaste uppgift är att stärka förtroendet för Moderaterna under kommande mandatperiod

– I valet 2018 var många väljare osäkra på vad Moderaterna stod för, dels på grund av regeringsfrågan, dels på grund av frågor om det gick att lita på partiets politikomläggning i till exempel migrationsfrågan. Dessutom saknades ett tydligt övergripande politiskt budskap. Moderaterna bör bejaka sin sakpolitiska position till höger om mitten. Moderaterna ska fortsatt vara ett pragmatiskt parti som sätter sakfrågor och genomförbarhet i fokus. Moderaterna är ett värderingsburet och framtidsinriktat parti, säger Mats Green.

3. Moderaternas organisation måste förbättras

– Ett starkt parti kräver en stark organisation, både i förbunden och nationellt. Om kansliet och organisationen förändras efter varje val och vid varje partiledarskifte är det svårt att bygga en riktig långsiktighet i verksamheten. I vår eftervalsanalys ges flera konkreta råd till hur Moderaternas partiorganisation, på både kort och lång sikt, kan stärkas, avslutar Mats Green.